{"id":26040,"date":"2020-06-18T13:30:15","date_gmt":"2020-06-18T12:30:15","guid":{"rendered":"http:\/\/kmr.dialectica.se\/wp\/?page_id=26040"},"modified":"2022-07-01T13:23:18","modified_gmt":"2022-07-01T11:23:18","slug":"morderaterna-och-mordet-pa-den-allmanna-valfarden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/research\/knowledge-management\/modeling\/political-modeling\/att-skapa-ansvarsfrihet-genom-att-anklaga-andra-2\/morderaterna-och-mordet-pa-den-allmanna-valfarden\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5n allm\u00e4n v\u00e4lf\u00e4rd till v\u00e4rdebaserad v\u00e5rd"},"content":{"rendered":"

Slakten p\u00e5 den allm\u00e4nna v\u00e4lf\u00e4rden<\/strong><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

This page is a sub-page of our page on Att skapa ansvarsfrihet genom att anklaga andra<\/a>.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Related KMR pages<\/strong>:<\/p>\n

\u2022 Creating lack of liability by blaming others<\/a>
\n\u2022 Permission to Steal: Revealing the Roots of Corporate Scandal<\/a>
\n\u2022 The Corporation: The Pathological Pursuit of Profit and Power<\/a><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Nyckelbegrepp<\/strong>:<\/p>\n

\u2022 Funktionell dumhet: En stor efterfr\u00e5gan inom m\u00e5nga f\u00f6retag<\/a>
\n\u2022 Ansvarsfrihet<\/a>
\n\u2022 Inkompetens<\/a>
\n\u2022 Agnotologi = Kulturell produktion av ignorans<\/a><\/p>\n

In English:<\/p>\n

\u2022 Agnotology<\/a><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

B\u00f6cker<\/strong>:<\/p>\n

\u2022 V\u00e5rt f\u00f6rakt f\u00f6r svaghet<\/a>, av Harald Ofstad<\/a>, Karneval, 2012 (1972)
\n\u2022\u00a0Lisa H. Newton: Permission to steal – revealing the roots of corporate scandal<\/a>, Blackwell Publishing, 2006<\/p>\n

L\u00e5nga citat fr\u00e5n dessa b\u00f6cker finns i slutet av denna sida.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Other relevant sources of information<\/strong>:<\/p>\n

\u2022 Plundering The Public Sector<\/strong>: How New Labour are letting consultants run off with \u00a370 billion of our money<\/strong><\/a>, by David Craig<\/a> and Richard Brooks<\/a>, Constable, London, 2006.
\n\u2022 The Shock Doctrine<\/strong>: The Rise of Disaster-Capitalism<\/a>, by Naomi Klein, 2007.
\n\u2022 Socialism for the rich and capitalism for the poor<\/strong><\/a>
\n\u2022 De femton st\u00f6rsta skatteparadisen<\/strong><\/a>
\n\u2022 Mossak-Fonzeca skandalen<\/strong><\/a>
\n\u2022 V\u00e4rldsledare i j\u00e4ttel\u00e4cka om skatteparadis: \u201dSkuggv\u00e4rld som vi inte k\u00e4nner till\u201d<\/strong><\/a>
\n\u2022\u00a0Strukturf\u00f6r\u00e4ndring och investering i h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden\u2013 l\u00e4rdomar fr\u00e5n exemplet NKS<\/strong><\/a>. Slutbet\u00e4nkande av Utredningen om offentlig-privat samverkan, styrning och kontroll, Statens Offentliga Utredningar, Stockholm 2020, SOU 2020:15.
\n\u2022 Kleptopia – How dirty money is conquering the world<\/strong> <\/a> by Tom Burgis<\/a>, 2020.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

US Tech Companies Hoard Billions In Tax Havens<\/strong>:<\/p>\n

\"US<\/a><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Aktiebovlagen<\/strong>:<\/p>\n

Corporate Social “Responsibility”: Aktiebovlagens underliggande etik<\/strong>:<\/p>\n

Genomf\u00f6r ett lagbrott om och endast om
\nb\u00f6terna f\u00f6r lagbrottet g\u00e5nger risken f\u00f6r uppt\u00e4ckt
\n\u00e4r mindre \u00e4n vinsten av att genomf\u00f6ra lagbrottet<\/strong>.<\/p>\n

Det handlar inte om etik. Det handlar om “cost\/benefit” analys.<\/p>\n

Too big to jail<\/strong>:
\nThey say that patriotism is the last refuge
\nto which a scoundrel clings.
\nSteal a little and they throw you in jail,
\nsteal a lot and they make you king.
\nThere’s only one step down from here baby,
\nit’s called the land of permanent bliss.
\nWhat’s a sweetheart like you
\ndoooin’ in a dump like this.<\/p>\n

[Bob Dylan: Sweetheart like you<\/a> \/ Infidels, 1983]<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Den globala bank(rutt)okratin<\/strong>:
\nJaga de laglydiga sm\u00e5kunderna – f\u00f6r att kunna skydda storkundsf\u00f6rbrytarna.
\n\u2022 St\u00e4ng av oligarkernas svenska tv\u00e4ttomat<\/a><\/p>\n

Det kommer mera<\/strong>:
\n\u2022\u00a0SEB f\u00e5r miljardb\u00f6ter f\u00f6r penningtv\u00e4tt<\/a>, Dagens Nyheter\/Ekonomi 26 juni 2020.<\/p>\n

Aktiebovlagen i verksamhet<\/strong>:
\nSEB:s aktiekurs steg efter beskedet. Den \u00e4r nu upp 4,6 procent under dagen.
\nNu hoppas vi bara att inte den amerikanska finansinspektionen b\u00f6rjar utreda detta.
\nF\u00f6r i s\u00e5 fall kommer aktiekursen att sjunka igen.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Fr\u00e5n v\u00e4lf\u00e4rd till v\u00e4rdebaserad v\u00e5rd: Moderaterna och slakten p\u00e5 den allm\u00e4nna v\u00e4lf\u00e4rden<\/strong>:<\/p>\n

Filippa Reinfeldt<\/strong><\/a> och Ir\u00e9ne Svenonius<\/strong><\/a> och Jan Svenonius<\/strong><\/a>:
\nV\u00e5rdval Stockholm<\/strong><\/a>: “Hellre rik och lite krasslig – \u00e4n fattig och mycket sjuk.”<\/p>\n

V\u00e4rdebaserad v\u00e5rd<\/strong><\/a>:
\nJu mer du \u00e4r v\u00e4rd
\ndesto b\u00e4ttre v\u00e5rd ska du ha
\n– “because you’re worth it!”
\n[Boston Consulting Group<\/a>]<\/p>\n

Flippa Reinfeldt
\nV\u00e5rdkval Stockholm = V\u00e5rd(f\u00f6retags)val Stockhom = Patientkval Stockholm<\/strong>:
\nHar du r\u00e5d
\nf\u00e5r du v\u00e5rd.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Elevval Stockholm = Fri(skole)dragningsr\u00e4tt p\u00e5 elever<\/strong> =
\n= r\u00e4tten att v\u00e4lja bort elever som \u00e4r “problematiska”
\ndvs elever som kr\u00e4ver mer resurser \u00e4n de “oproblematiska.”<\/p>\n

\u2022 Barbara Bergstr\u00f6m g\u00f6r guld av segregationen<\/a>
\n\u2022 S\u00e5 g\u00e5r det n\u00e4r skolan f\u00e5r vara en marknad<\/a>.
\n\u2022 Skolprofilerna: \u201dD\u00f6dsst\u00f6t f\u00f6r en demokratisk och \u00f6ppen skola\u201d<\/a>.
\n\u2022\u00a0Elever ska inte vara aff\u00e4rshemligheter<\/a>
\n\u2022 Friskolorna vill m\u00f6rka en PR-katastrof<\/a>
\n\u2022 F\u00f6raktet f\u00f6r kunskapen om den svenska skolan<\/a><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

\u2022 Survival of the fattest<\/a><\/p>\n

\u2022\u00a0\u00c4r du anst\u00e4llningsbar lille v\u00e4n – eller \u00e4r du funktionskodad?<\/a><\/p>\n

\u2022 Folkhemsmardr\u00f6mmen<\/a><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

“Never waste a good crisis”<\/strong>
\n[Winston Churchill]<\/p>\n

Jan Svenonius \u00e4r gift med Ir\u00e9ne Svenonius<\/a> som \u00e4r finanslandstingsr\u00e5d och chef f\u00f6r Region Stockholm. Efter att ha d\u00f6mts f\u00f6r sin del i det olagliga bortslumpandet av Tibble gymnasium 2006<\/a>, bel\u00f6nades han tv\u00e5 \u00e5r senare med jobbet som sin hustrus f\u00f6rhandlingspartner n\u00e4r Nya Karolinska gjordes till v\u00e4rldens 13:e dyraste byggnad och det \u00f6verl\u00e4gset mest dysfunktionella sjukhuset i Sverige.<\/p>\n

Svenonius & Svenonius \u00e4r viktiga kuggar i moderaternas privatiseringsstrategi och de kommer, liksom tidigare Filippa Reinfeldt och G\u00f6ran H\u00e4gglund, att rikligen bel\u00f6nas f\u00f6r sina strategiskt viktiga insatser i den mycket l\u00f6nsamma slakten p\u00e5 den allm\u00e4nna v\u00e4lf\u00e4rden.<\/p>\n

De 600 l\u00e4kare och sjuksk\u00f6terskor som Ir\u00e9ne Svenonius varslade i december 2019 kommer naturligtvis \u00e4ven de att f\u00e5 sin bel\u00f6ning i form av mycket v\u00e4lbetalda jobb inom den “v\u00e4rdebaserade v\u00e5rden” n\u00e4r coronan lugnat sig lite s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n

Entreprenadformer och offentlig-privat samverkan<\/strong> (SOU 2020:15<\/a>)<\/p>\n

5.3 Val av ers\u00e4ttningsform<\/strong><\/p>\n

Valet av ers\u00e4ttningsform har betydelse f\u00f6r entrepren\u00f6rens incitament att hantera projektets resurser effektivt samt f\u00f6r riskf\u00f6rdelningen mellan best\u00e4llare och entrepren\u00f6r. Tillsammans p\u00e5verkar detta best\u00e4llarens totalkostnad f\u00f6r projektet. Det finns i grunden tv\u00e5 ers\u00e4ttningsmodeller, fast pris och r\u00f6rligt arvode(VTI, 2007a).<\/p>\n

Fast pris<\/strong> inneb\u00e4r att entrepren\u00f6ren f\u00e5r den ers\u00e4ttning som avtalats efter upphandling oavsett hur stora kostnaderna f\u00f6r projektet \u00e4r, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att det underlag som upphandlingen baserats p\u00e5 \u00e4r korrekt. Visar det sig att det finns brister i underlaget har entrepren\u00f6ren r\u00e4tt till ytterligare ers\u00e4ttning. Med fast pris skapas starka incitament f\u00f6r entrepren\u00f6ren att h\u00e5lla kostnader p\u00e5 en l\u00e5g niv\u00e5. Varje besparing leder till b\u00e4ttre resultat vad g\u00e4ller s\u00e5v\u00e4l material\u00e5tg\u00e5ng som nedlagd arbetstid. Fastprisers\u00e4ttning leder d\u00e4rmed till mycket stark kostnadskontroll. D\u00e4remot b\u00e4r entrepren\u00f6ren risken f\u00f6r ov\u00e4ntade h\u00e4ndelser och f\u00e5r b\u00e4ra dessa kostnader. Vilket entrepren\u00f6ren kr\u00e4ver en riskpremie f\u00f6r i anbudet. Under f\u00f6ruts\u00e4ttning att eventuella besparingar i projektet inte p\u00e5verkar kvaliteten negativt p\u00e5verkar fast-prisers\u00e4ttning kostnadseffektiviteten i projektet positivt.<\/p>\n

R\u00f6rligt arvode<\/strong> inneb\u00e4r att det \u00e4r den faktiskt upparbetade kostnaden som ligger till grund f\u00f6r ers\u00e4ttningen. Best\u00e4llaren ers\u00e4tter entrepren\u00f6ren f\u00f6r kostnader f\u00f6r material, arbetstid m.m. samt ett entrepren\u00f6rsarvode. Denna ers\u00e4ttningsmodell ger varken fokus p\u00e5 kostnadskontroll eller kostnadseffektivitet. Entrepren\u00f6ren l\u00f6per ingen risk om projektet f\u00f6rdyras eller f\u00f6rsenas och har d\u00e4rf\u00f6r svaga incitament att g\u00f6ra st\u00f6rre anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att h\u00e5lla kostnaderna nere<\/strong>. Att entrepren\u00f6ren inte tar n\u00e5gon risk inneb\u00e4r \u00e5 andra sidan att anbuden inte inneh\u00e5ller n\u00e5gon riskpremie.<\/p>\n

En utveckling av l\u00f6pande arvode \u00e4r incitamentsavtal<\/strong>. Det \u00e4r en mellanform av fast ers\u00e4ttning och r\u00f6rligt arvode. Ett s\u00e5dant avtal inneb\u00e4r att best\u00e4llare och entrepren\u00f6r avtalar om riktkostnad som \u00e4r en uppskattning av slutkostnaden f\u00f6r projektet. Vanligen \u00e4ndras riktkostnaden om vid st\u00f6rre f\u00f6r\u00e4ndringar och till\u00e4ggsarbeten. Avviker slutkostnaden f\u00f6r projektet fr\u00e5n riktkostnaden delar uppdragsgivaren och entrepren\u00f6ren p\u00e5 kostnads\u00f6kningar och besparingar enligt avtalad f\u00f6rdelning. Det inneb\u00e4r att det finns en del risk kvar hos best\u00e4llaren och att entrepren\u00f6ren inte tar fulla konsekvenser av konstands\u00f6verskridanden.<\/p>\n

Ska vi gissa vilken ers\u00e4ttningsmodell som Svenonius & Svenonius valde f\u00f6r det dysfunktionella sjukhuset NKS? Denna modell fick upp kostnaderna f\u00f6r NKS fr\u00e5n en ursprunglig uppskattning p\u00e5 14 miljarder kronor till den nuvarande uppskattningen p\u00e5 61,5 miljarder kronor. NKS \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande v\u00e4rldens 13:e dyraste byggnad.<\/p>\n

Bra jobbat, Jan och Ir\u00e9ne!<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Fr\u00e5n r\u00e4tten till bostad – till bostadsr\u00e4tten<\/strong>:<\/p>\n

Hyresg\u00e4ster och ohyresg\u00e4ster<\/strong>:
\nHyresg\u00e4sterna: de goda fienderna:
\nJaga hyresg\u00e4sterna f\u00f6r att v\u00e4rna om subventionerna f\u00f6r ohyresg\u00e4sterna<\/p>\n

Finans- och bostadsmarknadsminister Per Bolund<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Fr\u00e5n l\u00f6ntagarfonder till l\u00e5ntagarfonder<\/strong>:
\nL\u00e5ntagarfonder fungerar Allra<\/a> b\u00e4st – eller hur Thomas Bodstr\u00f6m<\/a>?<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Moderaternas \u00f6vergripande strategi: Capital punishment of the public sector<\/strong>:<\/p>\n

1<\/strong>) S\u00e4nk skatterna med hj\u00e4lp av st\u00e4ndiga “jobbskatteavdrag”
\ns\u00e5 att all skattefinansierad verksamhet fungerar s\u00e4mre och s\u00e4mre.<\/p>\n

2<\/strong>) S\u00e4tt in “t\u00e4nkande stridsvagnar” (think-tanks) f\u00f6r att klaga p\u00e5 det h\u00f6ga skattetrycket
\noch pumpa ut budskapet att all publik verksamhet fungerar s\u00e4mre \u00e4n privat.<\/p>\n

3<\/strong>) Anv\u00e4nd “tankesmedjor” f\u00f6r att trumma in “arbetslinjen”: Arbete ger frihet!<\/p>\n

4<\/strong>) N\u00e4r sm\u00e4rtgr\u00e4nsen f\u00f6r publik verksamhet till sist \u00e4r uppn\u00e5dd:
\nprivatisera verksamheten med hj\u00e4lp av (samh\u00e4lls)riskkapitalister.<\/p>\n

5<\/strong>) G\u00f6r verksamheten \u00e4nnu s\u00e4mre
\noch slussa de \u00f6kande (skattefinansierade) \u00f6verskotten till skatteparadisen<\/a>.<\/p>\n

6<\/strong>) Inkassera din bel\u00f6ning i form av ett h\u00f6gavl\u00f6nat arbete i n\u00e5got av dina sponsorf\u00f6retag.<\/p>\n

Ulf Konsumistersson<\/strong>: Lika m\u00f6jligheter f\u00f6r alla (som har r\u00e5d)<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

EU-kommissionens f\u00f6rslag om det europeiska “\u00e5terh\u00e4mtningsprogrammet” fr\u00e5n corona som egentligen handlar om att r\u00e4dda euron<\/strong>:<\/p>\n

\u2022 EU:s coronast\u00f6d en dimrid\u00e5 \u2013 f\u00f6r att r\u00e4dda euron<\/a><\/p>\n

I den f\u00f6reslagna \u00e5terh\u00e4mtningsstrategin fr\u00e5n EU kommissionen
\nfinns INGENTING om de enorma privata f\u00f6rm\u00f6genheter som finns i alla EU-l\u00e4nder –
\noch speciellt i sydeuropa d\u00e4r efterlevnaden av skattelagarna \u00e4r MYCKET svagare \u00e4n i norr.<\/p>\n

Den f\u00f6reslagna strategin fr\u00e5n “de sl\u00f6saktiga” (med andras pengar)
\nverkar vara att “ta pengarna d\u00e4r man kan”,
\ndvs fr\u00e5n laglydiga skattebetalare i norr.<\/p>\n

Idag \u00e4ger en procent av jordens befolkning mer \u00e4n h\u00e4lften av jordens resurser.
\nMen ta det lugnt – det finns mycket mer att h\u00e4mta.<\/p>\n

\u2022 2015<\/strong>: 80 personer \u00e4ger mer \u00e4n h\u00e4lften av v\u00e4rldens befolkning<\/a>. Gapet mellan v\u00e4rldens rikaste och fattigaste forts\u00e4tter att \u00f6ka, visar en ny rapport fr\u00e5n hj\u00e4lporganisationen Oxfam
\n(januari 2015).<\/p>\n

\u2022 2017<\/strong>: \u00c5tta m\u00e4n \u00e4ger mer \u00e4n h\u00e4lften av v\u00e4rldens befolkning<\/a>. Gapet mellan v\u00e4rldens rikaste och fattigaste forts\u00e4tter att \u00f6ka, visar en ny rapport fr\u00e5n hj\u00e4lporganisationen Oxfam
\n(januari 2017). Vi \u00e4r framme vid kvartsfinalen i V\u00e4rldsm\u00e4sterskapet i \u00c4gande<\/strong>.<\/p>\n

Det handlar om:<\/p>\n

Den semi-socialistiska ekonomin<\/strong><\/a>:<\/p>\n

Staten och Kapitalet sitter INTE i samma b\u00e5t.
\nKapitalet sitter i VINST-b\u00e5ten
\noch Staten sitter i SKULD-b\u00e5ten.<\/p>\n

N\u00e4r VINSTERNA ska f\u00f6rdelas
\n\u00e4r samh\u00e4llsriskkapitalisterna de sn\u00e5laste bland moderater
\noch “vi” \u00e4r lika med “vi som har pengar”
\ndvs vi som har hemliga utlandskonton i skatteparadisen<\/a>.<\/p>\n

N\u00e4r SKULDERNA ska f\u00f6rdelas
\n\u00e4r samh\u00e4llsriskkapitalisterna de gener\u00f6saste bland socialister
\noch “vi” \u00e4r lika med “vi som inte har pengar”
\ndvs vi som inte har hemliga utlandskonton i skatteparadisen<\/a>.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Tidslinje f\u00f6r den l\u00f6nsamma slakten av den allm\u00e4nna v\u00e4lf\u00e4rden<\/strong>:<\/p>\n

2018:
\n\u2022 Stockholmsv\u00e5rden \u00e4r en borgerlig katastrofzon<\/a>
\n\u2022 Konsulternas och korruptionens parti<\/a>
\n\u2022 Marknaden skiter faktiskt i de sjuka<\/a>
\n\u2022 Toppmoderaten m\u00e5ste f\u00e5 sparken f\u00f6r Nya Karolinska<\/a>
\n\u2022 D\u00f6dens v\u00e4ntrum \u00e4r deras aff\u00e4rsid\u00e9<\/a>
\n\u2022 Jan Svenonius fick NKS-jobb trots lagbrott<\/a>
\n\u2022 Ir\u00e9ne Svenonius: politikens kejsar Nero<\/a>
\n\u2022 Moderaterna och Nya Karolinska \u00e4r siamesiska tvillingar<\/a>
\n\u2022 V\u00e5rdens nya \u00f6verklass struntar i patienterna<\/a><\/p>\n

2019:
\n\u2022 Vem \u00e4r det som inte tar hand om v\u00e5ra \u00e4ldre?<\/a>
\n\u2022 Svenska kapitalister \u00e4r v\u00e4rldens lataste<\/a>
\n\u2022 Hyrpersonal h\u00e5ller p\u00e5 att kn\u00e4cka svensk v\u00e5rd<\/a>
\n\u2022 Varning f\u00f6r fler Nya Karolinska ute i landet<\/a>
\n\u2022 Konsulterna: Sjuka aff\u00e4rer p\u00e5 Nya Karolinska<\/a>
\n\u2022 Kapitalet har aldrig haft s\u00e5 mycket makt<\/a>
\n\u2022 Nya Karolinska-haveriet sprids som en sjukdom<\/a>
\n\u2022 54 v\u00e5rdare p\u00e5 ett halv\u00e5r – det \u00e4r ren misshandel<\/a>
\n\u2022 \u201dV\u00e4lf\u00e4rd b\u00f6r lyda under offentlighetsprincipen\u201d<\/a>
\n\u2022 N\u00e5gon b\u00f6r skaka galler efter NKS<\/a>
\n\u2022 S\u00e5 tj\u00e4nar Moderaterna p\u00e5 att f\u00f6rst\u00f6ra v\u00e5rden<\/a><\/p>\n

2020:
\n\u2022 \u201dAtt vara v\u00e4nster \u00e4r att veta vad h\u00f6ger \u00e4r\u201d<\/a>
\n\u2022 Vissa blir rika av f\u00f6rs\u00e4mrad v\u00e5rd<\/a>
\n\u2022 Pandemiplaner saknar krav p\u00e5 skyddsutrustning<\/a>
\n\u2022 V\u00e5rdhj\u00e4ltar i dag \u2013 uppsagda i morgon<\/a>
\n\u2022 Bristerna inom \u00e4ldrev\u00e5rden beror p\u00e5 politiska val<\/a>
\n\u2022 Det Reinfeldt gjort borde vara olagligt<\/a>
\n\u2022 Med Svenonius blir det fler nationella n\u00f6dl\u00e4gen<\/a>
\n\u2022 Malm\u00f6 l\u00e4rde av Stockholms d\u00f6dliga misstag<\/a>
\n\u2022 Vi m\u00f6tte tyv\u00e4rr inte corona tillsammans<\/a>
\n\u2022 Ett knapptryckarkompani som avskyr att ta ansvar<\/a>
\n\u2022 Marknaden l\u00f6ste inte v\u00e5ra problem<\/a>
\n\u2022 Moderater sp\u00e5rar dina sexpartners \u2013 men inte coronasmittade<\/a>
\n\u2022 Visst kan ekonomin g\u00e5 som t\u00e5get efter krisen<\/a>
\n\u2022 Kristerssons sj\u00e4lvbild lurar inget v\u00e5rdbitr\u00e4de<\/a>
\n\u2022 Slottner, tomma ord om \u00e4ldreomsorgen<\/a>
\n\u2022 Nu m\u00e5ste vi b\u00f6rja bek\u00e4mpa rikedom<\/a>
\n\u2022 Gunnar Wetterberg: Desperationen lyser igenom, Liberalerna<\/a>
\n\u2022 Svenonius beredskap r\u00e4ckte bara i fyra dagar<\/a>
\n\u2022 Moderaterna flyr sitt ansvar i krisen igen<\/a>
\n\u2022 \u00d6verl\u00e4karen om hur v\u00e5rden prioriterar: det \u00e4r en l\u00f6gn<\/a>
\n\u2022 S har anammat h\u00f6gerns mytologi<\/a>
\n\u2022 Moderaterna bygger problem, inte l\u00f6sningar<\/a>
\n\u2022 Stockholm \u00e4r en pinsam snyltare<\/a>
\n\u2022 Stockholmarna beh\u00f6ver paus fr\u00e5n Svenonius<\/a><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/ Citat fr\u00e5n Ofstad: V\u00e5rt F\u00f6rakt F\u00f6r Svaghet<\/strong> (2012, sid 25):<\/p>\n

Avsikten med denna studie \u00e4r inte att analysera orsakerna till att nazisterna fick makten i Tyskland, eller makt\u00f6vertagandets f\u00f6ljder f\u00f6r det kulturella och politiska livet i landet. Den \u00e4r inte heller att redog\u00f6ra f\u00f6r hur nazisterna for fram mot andra l\u00e4nder och folk eller mot de tyskar som v\u00e5gade st\u00e5 dem emot. Om detta finns en omfattande litteratur. Vad jag vill \u00e4r att tr\u00e4nga in i det som de kallade sin v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dning, analysera de v\u00e4rderingar och normer och de uppfattningar av fakta som j\u00e4mte deras identifikationer och psykologiska motivationer bildade den livsinst\u00e4llning som l\u00e5g till grund f\u00f6r deras handlingar. Jag ska analysera deras mentalitet – deras ideologi.<\/p>\n

N\u00e4r vi talar om nazism t\u00e4nker vi f\u00f6rst och fr\u00e4mst p\u00e5 tyskarnas utrotning av judarna och p\u00e5 deras \u00f6vriga folkmord – allts\u00e5 p\u00e5 deras f\u00f6rbrytelser. Det var dessa handlingar som slutligen lyckades uppr\u00f6ra de flesta av oss – tv\u00e4rs\u00f6ver livs\u00e5sk\u00e5dning och politiska sympatier. Men detta b\u00f6r inte f\u00f6rleda oss att tro att det inte finns sk\u00e4l att tala om nazism s\u00e5 l\u00e4nge s\u00e5dana kriminella handlingar inte beg\u00e5s. Tror vi det \u00e4r vi inne p\u00e5 ett lika \u00f6desdigert felsp\u00e5r som det vi idag anser att v\u00e4stmakterna hade slagit in p\u00e5 i sin politik gentemot den expanderande nazismen i Tyskland.<\/p>\n

[…]<\/p>\n

Nazisternas id\u00e9er och attityder var av avg\u00f6rande betydelse. Icke desto mindre har forskningen p\u00e5 detta omr\u00e5de blivit f\u00f6rsummad i j\u00e4mf\u00f6relse med utforskandet av deras f\u00f6rbrytelser. \u00c4r en av anledningarna till det att vi – kanske omedvetet – tror att det \u00e4r l\u00e4ttare att se nazismen som n\u00e5got fr\u00e4mmande om vi talar om nazisternas folkmord \u00e4n om vi talar om deras ideologi? Det \u00e4r inte om\u00f6jligt.<\/p>\n

Det \u00e4r i varje fall alldeles klart att om vi b\u00f6rjar granska ideologin s\u00e5 blir avst\u00e5ndet mindre; vi tvingas inse att nazismen var ett extremt – och abnormt – uttryck f\u00f6r tendenser som vi icke-tyskar ingalunda kan sv\u00e4ra oss fria fr\u00e5n. Jag t\u00e4nker d\u00e5 inte bara p\u00e5 alla stater som praktiserar diktatur och brutalitet, terror och f\u00f6rtryck p\u00e5 samma s\u00e4tt som de tyska nazisterna gjorde. Jag t\u00e4nker generellt p\u00e5 de livs\u00e5sk\u00e5dningar som hyllar “tuffhet”, “manlighet” och v\u00e5ld, och som djupast av allt f\u00f6raktar svaghet och hj\u00e4lpl\u00f6shet. Ty f\u00f6rakt f\u00f6r svaghet – eller r\u00e4ttare, det som nazisterna betraktade som svaghet – \u00e4r just nazismens k\u00e4rna.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/ Slut p\u00e5 citatet fr\u00e5n Ofstad: V\u00e5rt F\u00f6rakt F\u00f6r Svaghet<\/strong><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/ Citat fr\u00e5n Ofstad: V\u00e5rt F\u00f6rakt F\u00f6r Svaghet<\/strong> (2012, sid 238):<\/p>\n

USA och EEC<\/strong><\/p>\n

\u00c4ven om Sverige lyckades h\u00e5lla sig utanf\u00f6r sista v\u00e4rldskriget och d\u00e4rf\u00f6r inte heller – som Danmark och Norge) – kom med i Nato, s\u00e5 \u00e4r det inget tvivel om att stora delar av den svenska befolkningen betraktar USA som den verkliga beskyddaren av “demokratins och frihetens sak”. Kanske de \u00e4r ovilliga att s\u00e4ga det – det \u00e4r ju comme il faut<\/em> att kritisera USA:s utrikespolitik – men i k\u00e4nsla och handling finns det en stark identifikation.<\/p>\n

Det kunde ha varit all right om USA var svagt, om det till exempel hade varit en av de undertryckta staterna i Latinamerika. Men i och med att USA \u00e4r v\u00e4rldens starkaste krigsmakt kan vi inte annat \u00e4n att ta skada till sj\u00e4len. Ty det \u00e4r bara rent ytligt som identifikationen bygger p\u00e5 att vi ser USA som frihetens f\u00f6rk\u00e4mpe. Det \u00e4r alldeles absurt att tro att vi skulle hysa samma beundran f\u00f6r USA om vi i morgon fann att det hade skrumpnat ihop till en stat av Sm\u00e5lands storlek. Nej, identifikationen bygger f\u00f6rst och fr\u00e4mst p\u00e5 att USA \u00e4r v\u00e4rldens starkaste industri- och milit\u00e4rstat och att USA spelade en avg\u00f6rande roll i det senaste kriget. Det \u00e4r f\u00f6r makten vi har respekt.<\/p>\n

V\u00e5rt prat om USA:s frihet och demokrati verkar som en sockerglasyr som hindrar oss att k\u00e4nna smaken av det som vi i sj\u00e4lva verket \u00e4r ute efter. D\u00e4rf\u00f6r st\u00e4rker identifikationen med USA v\u00e5r ben\u00e4genhet att beundra makten. Det hela p\u00e5minner om den uppfostran till nazism som vissa religioner har praktiserat n\u00e4r de har l\u00e4rt oss att vi ska \u00e4lska Gud f\u00f6r att han \u00e4r allsm\u00e4ktig och kan g\u00f6ra oss till mindre \u00e4n stoft om det roar honom. P\u00e5 samma s\u00e4tt som det skulle vara b\u00e5de mera moraliskt och sj\u00e4lsligt sundare att tro p\u00e5 en god Gud, \u00e4ven om han var svag och inte kunde g\u00f6ra s\u00e5 mycket till eller fr\u00e5n, s\u00e5 skulle det vara b\u00e4ttre f\u00f6r oss om vi f\u00f6rst och fr\u00e4mst identifierade oss – ocks\u00e5 i handling – med bra stater, \u00e4ven om de var svaga.<\/p>\n

Norges medlemskap i Nato och tacksamheten f\u00f6r USA:s krigsinsats har lett till att den officiella norska kritiken av USA:s utrikespolitiska brutalitet har varit svag och undfallande. P\u00e5 denna punkt har Sverige varit mycket modigare och sj\u00e4lvst\u00e4ndigare. Utm\u00e4rkt.<\/p>\n

Men man undrar \u00e4nd\u00e5 om protesten inte f\u00f6rst och fr\u00e4mst har tj\u00e4nat till att uppr\u00e4tth\u00e5lla en idealistisk bild av Sverige, s\u00e5 att vi med b\u00e4ttre samvete har kunnat forts\u00e4tta att inkassera f\u00f6rdelarna av v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llande till USA? Och om s\u00e5 \u00e4r – vad blir d\u00e5 egentligen skillnaden mellan norsk och svensk politik, annat \u00e4n att den svenska \u00e4r finare p\u00e5 utsidan?<\/p>\n

Sverige har f\u00f6rklarat sig inte kunna bli medlem av EEC p\u00e5 grund av att medlemskap inte \u00e4r f\u00f6renligt med svensk neutralitetspolitik. EEC syftar ju som bekant till att samordna medlemsstaternas utrikes- och f\u00f6rsvarspolitik (i n\u00e4ra samarbete med Nato).<\/p>\n

Efter den norska folkomr\u00f6stningens nej till EEC blir inte heller Norge medlem. Men de starka ekonomiska intressen som i b\u00e5da l\u00e4nderna \u00f6nskar ett medlemskap och den relativt isolerade st\u00e4llning vi hamnar i kan komma att medf\u00f6ra att v\u00e5ra avtal med EEC sm\u00e5ningom kommer att t\u00e4cka ett f\u00f6rh\u00e5llande som i realiteten inte skiljer sig n\u00e4mnv\u00e4rt fr\u00e5n medlemskap. D\u00e4rmed ska ocks\u00e5 Sverige och Norge dras in i ett n\u00e4t d\u00e4r de ekonomiskt starkaste suger ut de svagare, ty ocks\u00e5 de mest demokratiska avtal kommer i handling att tolkas s\u00e5 att de f\u00f6rst och fr\u00e4mst tj\u00e4nar de ekonomiskt starkaste. De svaga kommer att krossas eller i alla fall f\u00e5 sitt ekorrhjul konstruerat av de andra.<\/p>\n

Identifikation med makt och f\u00f6rakt f\u00f6r svaghet<\/strong><\/p>\n

Det urval som hela tiden f\u00f6rsigg\u00e5r inom samh\u00e4llet, det kapitalistiska systemet, v\u00e5rt f\u00f6rh\u00e5llande till USA och str\u00e4vandena att f\u00e5 ut s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rdelar som m\u00f6jligt av EEC, allt detta bidrar till att bef\u00e4sta v\u00e5r identifikation med makt. Identifikationen uttrycks inte i ord. Orden \u00e4r demokratiska och acceptabla, men identifikationen uttrycks i v\u00e5ra handlingar och underl\u00e5telser och i v\u00e5ra institutioner. Som ett sammadrag kan vi tala om en \u00f6kande grad av institutions- och handlingsgrundad identifikation med makt<\/em>.<\/p>\n

Byr\u00e5kratiseringen och expertinflytandet leder ocks\u00e5 till en f\u00f6r tidig fastl\u00e5sning av beslutsprocessen. Ett avg\u00f6rande tr\u00e4ffas ofta i och med valet av dem som ska sitta i en viss kommitt\u00e9, s\u00e5 som valet av en professor ofta tr\u00e4ffas i och med valet av sakkunniga. Efter hand som utredningsarbetet fortskrider l\u00e5ses alternativen mer och mer, en allt skarpare gr\u00e4ns dras mellan relevanta och icke-relevanta h\u00e4nsyn, och n\u00e4r saken n\u00e5r fram till de instanser som lagligt sett har beslutsmyndighet har beslutet i sj\u00e4lva verket redan fattats.<\/p>\n

Ett samh\u00e4lles grad av demokrati \u00e4r vidare en funktion av hur sakliga val<\/em> folket tr\u00e4ffar, hur klart man har f\u00f6r sig vad man vill och vilka politiska medel som kan f\u00f6ra till m\u00e5lets f\u00f6rverkligande.<\/p>\n

Jag v\u00e5gar inte hysa n\u00e5gon best\u00e4md \u00e5sikt om huruvida saklighetsniv\u00e5n stiger eller sjunker, men monpoliseringen av massmedia och de starka effekterna p\u00e5 de politiskt verkligt kontroversiella omr\u00e5dena gynnar inte sakligheten.<\/p>\n

Enligt sin id\u00e9 och egen uppfattning \u00e4r de politiska partierna ett demokratiskt instrument. Men sm\u00e5ningom har de utvecklats till partimaskiner<\/em> med stor makt, och det blir sv\u00e5rt att v\u00e4lja representanter som inte har partiets v\u00e4lsignelse. Dessutom blir partiets m\u00e5ls\u00e4ttning mer och mer att bevara eller f\u00f6rv\u00e4rva makt, medan de kontroversiella fr\u00e5gorna skjuts i bakgrgunden.<\/p>\n

D\u00e4rtill kommer att politikerna i h\u00f6g grad spelar en politikerroll som leder till att v\u00e4rderingarna blir av en viss art, oavsett vad man lovade v\u00e4ljarna under valkampanjen. Politikerrollen tj\u00e4nar som v\u00e5gbrytare. Den har sina egna lagar och sin egen dynamik. Efter en tids erfarenhet av detta tar v\u00e4ljaren valet mindre h\u00f6gtidligt. Det blir ocks\u00e5 f\u00f6r honom en roll som ska spelas med vissa \u00e5rs mellanrum, men av vilken han inte v\u00e4ntar sig s\u00e5 mycket.<\/p>\n

Oppositionens m\u00f6jligheter att g\u00f6ra sig g\u00e4llande har ocks\u00e5 \u00e4ndrats i de v\u00e4stliga demokratierna. De makthavandes makt\u00f6verl\u00e4gsenhet \u00e4r s\u00e5 stor att de ofta kan negligera oppositionen, som vi har sett att USA:s presidenter i stor utstr\u00e4ckning har negligerat motst\u00e5ndet mot Vietnamkriget. Till och med n\u00e4r en demonstration omfattar en h\u00f6g procent av folket kan makthavarna l\u00e5ta bli att ta h\u00e4nsyn till den. Demonstration och opposition f\u00e5r funktionen, inte av demokratiska yttringar, utan av bevis f\u00f6r att demonstrationer till\u00e5ts, av bevis p\u00e5 makthavarnas tolerans.<\/p>\n

H\u00e4rtill kommer ocks\u00e5 n\u00e5got annat och djupare liggande, som ofta minskar v\u00e5r f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6r\u00e4ndra samh\u00e4llet. Samh\u00e4llet formar oss n\u00e4mligen s\u00e5 att m\u00e5nga av oss trivs i samh\u00e4llet s\u00e5dant det \u00e4r. Vi utrustas med behov och v\u00e4rderingar som g\u00f6r att vi finner oss till r\u00e4tta. Men konsekvensen av detta \u00e4r att man inte f\u00e5r den distans till samh\u00e4llet som \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att kunna betrakta det utifr\u00e5n och f\u00f6rest\u00e4lla sig att det kunde vara annorlunda. Ja, p\u00e5verkan kan g\u00e5 s\u00e5 djupt att samh\u00e4llet best\u00e4mmer ens identitet – best\u00e4mmer vem man anser sig vara. Slutligen kan det komma d\u00e4rh\u00e4n att man k\u00e4nner sig som sig sj\u00e4lv bara n\u00e4r man accepterar samh\u00e4llet och arbetar inom dess ram, medan man k\u00e4nner sig fr\u00e4mmande n\u00e4r man st\u00e4ller sig utanf\u00f6r samh\u00e4llet och kritiserar det. I s\u00e5 fall har samh\u00e4llet kastrerat en.<\/p>\n

De tendenser jag har n\u00e4mnt \u00e4r antidemokratiska. De visar att folkets makt minskar, men de \u00e4r inte i och f\u00f6r sig nazistiska. Men en antidemokratisk utveckling kan bereda jordm\u00e5nen f\u00f6r extrema ideologier av nazistisk typ, emedan l\u00e4ran om elitens r\u00e4tt appellerar till den minoritet som drar mest f\u00f6rdel av samh\u00e4llssystemet. Och p\u00e5 detta omr\u00e5de g\u00e4ller Bibelns princip om att den som har, honom skall varda givet, ty den som har makt f\u00e5r ofta ocks\u00e5 pengar (och omv\u00e4nt). Har man pengar och makt har man tillg\u00e5ng till de v\u00e4rden som samh\u00e4llet bjuder. Trots allt prat om demokrati och social j\u00e4mlikhet kan utvecklingen leda till en allt skarpare gr\u00e4ns mellan dem som lever p\u00e5 solsidan och dem som lever p\u00e5 skuggsidan. Mat har kanske alla, men skillnaden mellan v\u00e4rdeeliten<\/em> och v\u00e4rdeproletariatet<\/em> v\u00e4xer.<\/p>\n

Att man lever som elit inneb\u00e4r inte att man betraktar sig som elit. Men i l\u00e4ngden beh\u00f6ver man n\u00e5got slags rationalisering som kan l\u00e4tta skuldk\u00e4nslan. Att tala om bl\u00e5tt blod eller b\u00e4ttre ras g\u00e5r inte, men hur \u00e4r det med kristendomens id\u00e9 om att man har nyttjat sitt pund b\u00e4ttre \u00e4n andra? Den \u00e4r v\u00e4l inte s\u00e5 dum?<\/p>\n

Bakom den demokratiska fasaden har ett nazistiskt byggnadsverk b\u00f6rjat ta form.<\/p>\n

Monism eller pluralism<\/strong><\/p>\n

Vi ska f\u00f6rest\u00e4lla oss en lantlig idyll: fadern pl\u00f6jer och sonen s\u00e5r. Var och en g\u00f6r sitt arbete f\u00f6r att jordbruket ska kunna ge utkomst \u00e5t alla. De arbetar mot ett gemensamt m\u00e5l. L\u00e5t oss kalla ett s\u00e5dant kollektiv monistiskt<\/em>.<\/p>\n

Ett dylikt monistiskt m\u00f6nster framh\u00e4vs ofta som idealet f\u00f6r samh\u00e4llet i stort. Ocks\u00e5 d\u00e4r borde det vara s\u00e5 att varje individ fyller sin plats i helheten. D\u00e4rmed kommer nationalprodukten att v\u00e4xa och individernas ensamhet och isolering att f\u00f6rsvinna. Alla f\u00e5r k\u00e4nslan av att ta del i en stor gemenskap.<\/p>\n

Denna monistiska samh\u00e4llsid\u00e9 \u00e4r farlig f\u00f6r att den leder till att allt struktureras i relation till det starkaste kraftf\u00e4ltet, som i det moderna samh\u00e4llet \u00e4r det ekonomiska livet. Detta betyder att de ekonomiskt starkaste ser till att alla enheter pekar \u00e5t det h\u00e5ll som \u00e4r nyttigt f\u00f6r dem. Alla institutioner, alla f\u00f6retag organiseras f\u00f6r att tj\u00e4na nationalprodukten. Ocks\u00e5 kulturen v\u00e4rderas utifr\u00e5n denna synpunkt: tj\u00e4nar den landets ekonomiska liv \u00e4r den bra, g\u00f6r den det inte \u00e4r den d\u00e5lig. Normer och v\u00e4rderingar som avviker fr\u00e5n den gemensamma m\u00e5ls\u00e4ttningen m\u00e5ste bevisa sitt existensber\u00e4ttigande, och f\u00f6ruts\u00e4ttningen \u00e4r att de inte har n\u00e5got. Samh\u00e4llet blir ett stort f\u00f6retag d\u00e4r varje person har sin plats vid bandet.<\/p>\n

Det \u00e4r en illusion att tro att denna monism \u00e4r nyttig f\u00f6r alla. Den tj\u00e4nar dem som har nytta av att samh\u00e4llet str\u00f6mlinjeformas. L\u00e5t oss ta ett exempel. Studierna vid ett universitet b\u00f6r vara fria. Det \u00e4r v\u00e4rdefullt att varje student f\u00e5r arbeta med det han \u00e4r intresserad av och utveckla sina speciella g\u00e5vor. En vill kanske l\u00e4sa filosofi och sociologi, en annan fysik och litteratur. Vi ser ett v\u00e4rde i skapande arbete och vill att universitetet ska utg\u00f6ra en plats d\u00e4r man en g\u00e5ng i livet fritt kan f\u00f6lja sina intressen. Enligt denna uppfattning \u00e4r allts\u00e5 universitetet inte organiserat som ett medel till nationalproduktens \u00f6kande. Universitetet st\u00e5r f\u00f6r sina v\u00e4rden: fri utbildning och fri forskning. Det ekonomiska livet st\u00e5r f\u00f6r andra, och brytningen mellan v\u00e4rdena \u00e4r i och f\u00f6r sig n\u00e5got positivt. Man har organiserat samh\u00e4llet utifr\u00e5n en montesquieusk id\u00e9 om att det fungerar b\u00e4st om det finns olika maktcentra som kan balansera varandra. P\u00e5 detta s\u00e4tt f\u00f6rhindrar man att somliga blir f\u00f6r starka och dominerande. Var institution har som m\u00e5l att fr\u00e4mja sina intressen, universitetet k\u00e4mpar f\u00f6r sina, det ekonomiska livet f\u00f6r sina, och de konflikter som uppst\u00e5r f\u00f6rs\u00f6ker man ta till utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r konstruktiva l\u00f6sningar och modifikationer.<\/p>\n

Det moderna samh\u00e4llet motarbetar denna form f\u00f6r pluralism. Universitetet g\u00f6rs till producent av personer f\u00f6rsedda med en examen som passar in i n\u00e5got h\u00e5l i samh\u00e4llssystemet. N\u00e4ringslivet redog\u00f6r f\u00f6r vilka utbildningsformer man \u00e4r intresserad av, och universitetets uppgift blir att m\u00e5linrikta sin verksamhet s\u00e5 att den kan tj\u00e4na samh\u00e4llets ekonomiska liv. \u00d6verg\u00e5ngen fr\u00e5n pluralism till monism fr\u00e4mjar n\u00e4ringslivet mer \u00e4n kulturen, aff\u00e4rsm\u00e4nnen mer \u00e4n studenterna.<\/p>\n

F\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r monismen g\u00f6r sig g\u00e4llande ocks\u00e5 p\u00e5 moralens och livs\u00e5sk\u00e5dningens omr\u00e5de. Med j\u00e4mna mellanrum h\u00f6js r\u00f6ster som i tidens norm- och v\u00e4rderingsflora ser en fara f\u00f6r samh\u00e4llet (p\u00e5 samma s\u00e4tt som m\u00e5nga som tror sig vara demokrater ser existensen av olika politiska partier som en fara f\u00f6r demokratin). Man kr\u00e4ver vad man kallar “fasta normer”, liksom de nazistiska f\u00f6rel\u00f6parna Lagarde, Langbehn och Moeller van den Bruck gjorde. Ocks\u00e5 de s\u00e5g en fara i pluralismen, inte f\u00f6r demokratin, utan f\u00f6r statens styrka. De hade sv\u00e5rt att tolerera en v\u00e4rld som var os\u00e4ker och utan fasta h\u00e5llpunkter.<\/p>\n

Det antidemokratiska i monismen n\u00e4r den g\u00f6r sig g\u00e4llande p\u00e5 normernas och v\u00e4rderingarnas omr\u00e5de \u00e4r att h\u00e4nsyn till att man ska tycka det som anses “r\u00e4tt” s\u00e4tts f\u00f6re h\u00e4nsynen till sj\u00e4lvst\u00e4ndigt s\u00f6kande. En v\u00e4sentlig demokratisk maxim \u00e4r n\u00e4mligen att det \u00e4r viktigare att t\u00e4nka fritt \u00e4n att t\u00e4nka r\u00e4tt.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/ Slut p\u00e5 citatet fr\u00e5n Ofstad: V\u00e5rt F\u00f6rakt F\u00f6r Svaghet<\/strong><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/ Citat fr\u00e5n Ofstad: V\u00e5rt F\u00f6rakt F\u00f6r Svaghet<\/strong> (2012, sid 266):<\/p>\n

Konklusion<\/strong><\/p>\n

1. De nazistiska tendenser som g\u00f6r sig g\u00e4llande – och som troligen kommer att g\u00f6ra sig g\u00e4llande under den n\u00e4rmaste framtiden, s\u00e5v\u00e4l nationellt som internationellt – kommer knappast ta sig uttryck i ord och symboler. De kommer att yppas i m\u00e4nniskors, organisationers och staters handlingar (handlingsideologi<\/em>) och ligga latent i samh\u00e4llets institutioner och maktrelationer (institutionsideologi<\/em>).<\/p>\n

2. Kampen mellan stark och svag – mellan den som segrar och den som f\u00f6rlorar – \u00e4r ett av de mest centrala temata i den nazistiska v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dningen. S\u00e5dan kamp f\u00f6rsigg\u00e5r och b\u00f6r f\u00f6rsigg\u00e5. P\u00e5 denna punkt – som p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga andra – \u00e4r nazismen ett uttryck f\u00f6r tendenser som \u00e4r inbyggda i v\u00e5rt eget nationella och internationella samh\u00e4lle. V\u00e5rt samh\u00e4lle \u00e4r konstruerat s\u00e5 att det utmanar till kamp och urval. Insikten om detta m\u00e5ste bli ett incitament till att \u00e4ndra samh\u00e4llet s\u00e5 att den svage f\u00e5r b\u00e4ttre skydd \u00e4n idag.<\/p>\n

3. Jag har p\u00e5pekat en rad antidemokratiska tendenser i samh\u00e4llet. M\u00e5nga av dem balanseras av demokratiska traditioner som otvivelaktigt har djupa r\u00f6tter (jag har inte betraktat det som min uppgift att dra fram exempel p\u00e5 hur bra vi \u00e4r), men de \u00e4r besl\u00e4ktade med vissa av de antidemokratiska tendenser som gjorde nazismen m\u00f6jlig i Tyskland. De \u00e4r klart negativa men representerar knappast n\u00e5gon nazistisk fara i dagens samh\u00e4lle om vi inte drabbas av en kris av liknande art som under 1930-talet hems\u00f6kte Tyskland. I s\u00e5 fall \u00e4r det inte uteslutet att ocks\u00e5 vi kan f\u00e5 uppleva att medelklassen f\u00f6renar sig med milit\u00e4rmakten och h\u00f6gerextremistiska politiker f\u00f6r att bevara sina privilegier – eller, som det kommer att heta: “f\u00f6r att bevara lag och ordning”.<\/p>\n

Utmaningen och irritationen i dagens samh\u00e4lle kommer fr\u00e5n v\u00e4nster. Men hotet kommer fr\u00e5n h\u00f6ger.<\/p>\n

4. Ett av de farligaste stegen p\u00e5 v\u00e4gen mot nazism \u00e4r att vi har accepterat att det – om vi skulle komma i krig – inte finns n\u00e5gon gr\u00e4ns f\u00f6r de og\u00e4rningar vi har r\u00e4tt att beg\u00e5 f\u00f6r att f\u00f6rsvara vad som kallas “v\u00e5r frihet och civilisation”.<\/p>\n

5. Den internationella situationen \u00e4r l\u00e5ngt farligare \u00e4n den nationella. I land efter land \u00f6kar klyftan mellan rik och fattig, mellan v\u00e4rdeelit och v\u00e4rdeproletariat. De etablerade kan frestas att f\u00f6rs\u00f6ka bevara sina privilegier med makt.<\/p>\n

Klyftan mellan staterna \u00f6kar ocks\u00e5. De fattiga blir fattigare och de rika blir rikare. Vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot en v\u00e4rld som i \u00f6kande grad tycks regeras av en elitgrupp av supermakter. De kommer att kunna diktera de svagare staternas roll och funktion.<\/p>\n

6. I vissa l\u00e4nder kan det t\u00e4nkas att utvecklingen g\u00e5r mot vad jag kallade emotionell nazism. Vissa gruppers k\u00e4nsla av frustration och betydelsel\u00f6shet f\u00e5r dem att flockas kring en ledare som lyckas inbilla dem att de egentligen \u00e4r delar av en stor och v\u00e4rdefull Volksgemeinschaft<\/em>, som under hans ledning – och genom folkets offer – g\u00e5r mot en str\u00e5lande framtid. De nazistiska tendenserna p\u00e5 det internationella planet pekar d\u00e4remot mot en kvasirationell nazism av ett slags Brave new world<\/em>-typ. V\u00e4rldseliten ger sina order till tekniska experter, som ser till att datamaskinerna programmeras korrekt. Den stora massan delas upp i nyttiga hantlangare och samh\u00e4llsonyttiga avvikare som tid efter annan l\u00e4ggs in p\u00e5 servicestationer f\u00f6r utbyte av felfungerande organ.<\/p>\n

7. S\u00e4tter man likhetstecken mellan nazism och mordet p\u00e5 sex miljoner judar blir konsekvensen att man k\u00e4nner sig fri fr\u00e5n nazism f\u00f6r att man k\u00e4nner avsky f\u00f6r gaskamrarna. Men nazismens brutalitet var en produkt inte bara av en best\u00e4md situation i landets historia, utan ocks\u00e5 av en best\u00e4md v\u00e4rlds\u00e5sk\u00e5dning, en mentalitet, en viss upps\u00e4ttning normer, attityder och verklighetsuppfattningar. Vi befinner oss inte idag i nazisternas situation, men vi praktiserar m\u00e5nga av deras normer och v\u00e4rderingar.<\/p>\n

En pessimistisk bild? Ja, men det farligaste \u00e4r inte att vi \u00e4r destruktiva, utan att vi stillatigande accepterar att vi \u00e4r det.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/ Slut p\u00e5 citatet fr\u00e5n Ofstad: V\u00e5rt F\u00f6rakt F\u00f6r Svaghet<\/strong><\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/<\/p>\n

Permission to steal – revealing the roots of corporate scandal<\/a><\/strong>, by Lisa H. Newton<\/a>, Blackwell Publishing, 2006.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/ Quoting pp. 20-22: An Ancient Fable Says It All<\/strong>: Consider the tales of two rings. The first is from the Northern myth cycle, which shows up as the One Ring of Power in J.R. Tolkien’s Lord of the Rings, Isildur’s Bane, derived from the Germanic Ring of the Nibelungen, that made its wearer invisible, and through demonic power, gave the bearer enormous power that, tragically, he could never use for good. […]<\/p>\n

Is this the ring that we should fear? Can demonic power alone account for all evil? Quite possibly, but our tradition has a more likely story, and a more available Ring, in the Southern myth cycle, centering on the Greek and Roman gods. Its story is that of Gyges, from Plato’s Republic. Let Plato tell the story:<\/p>\n

The story tells how Gyges was a shepard in the King’s service. One day there was a great storm, and the ground where his flock was feeding was rent by an earthquake. Astonished at the sight, he went down into the chasm and saw, among other wonders of which the story tells, a brazen horse, hollow, with windows in its sides. Peering in, he saw a dead body, which seemed to be of more than human size. It was naked sasve for a gold ring, which he took from the finger and made his way out. When the shepherds met, as they did every month, to send an account to the King of the state of his flocks, Gyges came wearing the ring. As he was sitting with the others, he happened to turn the bezel of the ring inside his hand. At once he became invisible, and his companions, to his surprise, began to speak of him as if he had left them. Then, as he was fingering the ring, he turned the bezel outwards and became visible again. With that, he set about testing the ring to see if it really had this power, and always with the same result: according as he turned the bezel inside or out he vanished and reappeared. After this discovery he contrived to be one of the messengers sent to the court. There he seduced the Queen, and with her help murdered the King and seized the throne.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/ Quoting pp. 91-92: Turning the Elephant<\/strong>: Our sixth task is to end the crime, especially the inexcusable crime of those in the most priviledged positions in the nation. To the best of our ability, we must re-create a society where we are not ashamed to affirm and reinforce moral ideals, and to hold even the paragons of business accountable to them. With villages in place, at least in our own lives, with a functioning republic, we should have rather less trouble than we seem to have had recently in discovering the political will to stop the white-collar criminals in their tracks, and set them on the road to honest dealing. There is a law, and no one, no matter how rich, is above it.<\/p>\n

At this point, for the first time, citizens may be in a position to address the problems of greed directly. The elephant in the living room that we have tiptoed around in all of our efforts to describe the scandals, is not illegality of the accounting, or the loans, or the offshore SPEs. The elephant is the simple greed that led these highly placed officials to commit certain illegal acts, but much more prominently, to accept millions, tens of millions of dollars each year, while lobbying to be released from obligations to provide pensions for their workers and provide outplacement for the workers who had been laid off in order to raise the price of the stock in order to secure bonuses, over and above the high salaries, for the same overpaid executives<\/em>. […]<\/p>\n

There are rules in other countries that we could adopt here: the salaries of top executives can easily be pegged to the average yearly income of the lowest-paid worker, or a multiple of the average hourly worker’s wage. But the “compensation committees” of the Boards of Directors of our major corporations tend to be composed of Directors who themselves are salaried (and bonused and stock optioned) in other similar companies, and have good reason to expect generous treatment in exchange for generous treatment – and in exchange for a responsible stinginess, who knows what kind of retaliation might be feared. We have empowered the cronies, and they are doing just that.<\/p>\n

\/\/\/\/\/\/\/ End of Qoute from Permission to Steal<\/strong> by Lisa H. Newton<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Slakten p\u00e5 den allm\u00e4nna v\u00e4lf\u00e4rden \/\/\/\/\/\/\/ This page is a sub-page of our page on Att skapa ansvarsfrihet genom att anklaga andra. \/\/\/\/\/\/\/ Related KMR pages: \u2022 Creating lack of liability by blaming others \u2022 Permission to Steal: Revealing the Roots of Corporate Scandal \u2022 The Corporation: The Pathological Pursuit of Profit and Power \/\/\/\/\/\/\/ … Continue reading Fr\u00e5n allm\u00e4n v\u00e4lf\u00e4rd till v\u00e4rdebaserad v\u00e5rd<\/span> →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":27275,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26040","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/26040","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=26040"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/26040\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":35719,"href":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/26040\/revisions\/35719"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/27275"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kmr.placify.me\/wp\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=26040"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}